Stressens ansikte — aggressivitet eller uppgivenhet

Stress avspeglar sig tydligt i människans beteende, mer eller mindre uttalat. Ibland dominerar olika grader av irritation och fientlighet, medan det i andra fall är uppgivenhet som uttrycks tydligast. Dessa båda känslor är framträdande drag vid stress. I mina fortsatta resonemang kring stress och dess psykologiska och fysiologiska uttryck kommer jag att återkomma till dessa känslor.

Aggressivitet kan komma till uttryck på många olika sätt hos människan. Ibland kan den förmärkas som irritation eller fientlighet. I det engelska språket används ofta termen »hostility« för att beskriva den irriterade fientlighet som ofta framtonar i beteendet vid stress. Termen har dessvärre ingen riktigt bra svensk motsvarighet. Den irriterade fientligheten är den vanligaste psykologiska stressreaktionen hos människan. Eftersom denna beteendereaktion är så vanlig och tydlig vid stress använder jag termen aggressivitet för att beskriva en speciell typ av stress.

Uppgivenhet kan, liksom aggressivitet, ta sig många olika uttryck. I dess milda former är det ofta initiativlöshet som dominerar. I allvarligare fall tillkommer svårare former av håglöshet och apati, ofta tillsammans med trötthet, nedstämdhet och förändring i sömn-, mat- och sexvanor. Uppgivenhetsreaktionen är utmärkande för långvariga och allvarliga stresstillstånd. Vid allvarliga stresstillstånd, speciellt om de är långvariga, före¬kommer ofta dessa båda grundkänslor tillsammans. Individens beteende kan präglas av både aggressiva inslag och uppgivenhet. Det är faktiskt inte så ovanligt att patienter med långvarig stress till och med är förargade på sig själva för att de inte orkar företa sig någonting. Lite märkligt kan man tycka, att den mesta energin går åt till att klandra sig själv, men är en känslomässig paradox som många upplevt.

Skillnaderna mellan mäns och kvinnors ohälsa i påståendet »kvinnor lider - män dör«. Trots det provokativa i påståendet äger det möjligen ett visst mått av sanning. Kvinnor lever längre, men lever därför nödvändigtvis inte ett liv med större livskvalitet och frihet från sjukdom. Män drabbas oftare av infektioner, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. De uppvisar oftare ett aggressivt beteende och missbrukar oftare alkohol och andra droger. Kvinnor å andra sidan drabbas oftare av autoimmuna sjukdomar, långvarig smärta, depression och ångest. Därför är det viktigt med att få hjälp med stresshantering.